Varför vindkraft?
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och stora insatser görs för att begränsa den globala uppvärmningen. Inom EU har man tagit beslut om att förnybara energikällor skall utgöra 42,5% av EU:s energiförbrukning senast 2030[1]. Till detta kommer den industriella elektrifieringen som medför ett ökande behov av fossilfri el.
Vindkraft är en förnybar energikälla då den utnyttjar den energi som kommer från vinden. Vindkraften släpper inte ut växthusgaser under drift och marken är lätt att återställa efter vindkraftverkens livstid.
Vindkraft går snabbt att bygga upp och avetablera och har den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme när det gäller nybyggnation av elproduktion i Europa[2].
[1] https://www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/70/fornybar-energi
[2] https://energiforsk.se/media/30735/el-fran-nya-anlaggningar-energiforskrapport-2021-714.pdf
Hur bra är vindkraft jämfört med andra energislag?
Ingen elproduktion är helt fri från miljöpåverkan men i jämförelse med andra kraftslag har vindkraften en mycket liten negativ påverkan. När FN analyserar klimatpåverkan av alla energislag är vindkraft ett av dem med lägst påverkan: 12g koldioxid per producerad kWh[1]. Enligt naturvårdsverket är genomsnittet för el i den nordiska el-mixen 90g.[2]
[1] https://unece.org/sites/default/files/2022-04/LCA_3_FINAL%20March%202022.pdf
[2] https://www.naturvardsverket.se/4a6ac7/globalassets/amnen/klimat/klimatklivet/vagledning-berakna-utslappsminskning-230915.pdf
Vid vilka vindhastigheter producerar vindkraftverken el?
När det blåser ungefär 3-4 meter per sekund startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet. Vid en normal årsfördelning producerar vindkraftverken el under cirka 95% av årets timmar, dock inte med full effekt vid varje tillfälle.
Moderna vindkraftverk är dimensionerade för att klara även kraftig storm och så kallade 50-års stormar med vindhastigheter över 40 sekundmeter. Vindkraftverken stängs av vid ungefär 25 sekundmeter på grund av säkerhet.
Hur lång tid tar det för ett vindkraftverk att ”betala sig” energimässigt?
Ett modernt vindkraftverk som är i drift idag producerar redan under de första 7 månaderna motsvarande mängd energi som förbrukas under dess livscykel[1] [2]. Därefter fortsätter det att producera utsläppsfri el under sin livstid.
[1] https://www.vestas.com/content/dam/vestas-com/global/en/sustainability/reports-and-ratings/lcas/LCA%20of%20Electricity%20Production%20from%20an%20onshore%20V150-4.2,%204.5MW%20Wind%20Plant_Final.Web.pdf.coredownload.inline.pdf
[2] https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0960148111002254
Kan vindkraft byggas utan bidrag?
All vindkraft byggs helt utan statligt stöd eller subventioner.
Vad händer om det inte blåser?
Alla energisystem måste designas för att kunna hantera variationer i hur mycket de olika kraftslagen producerar. Vi vet att även kärnreaktorer ibland måste ställas av för underhåll, och att solen inte alltid lyser så att solel kan produceras.
En hållbar energipolitik kräver att vi har ett komplett och dynamiskt energisystem med flera olika former av energiproduktion. Just nu måste elsystemet byggas ut i snabb takt och det energislag som är snabbast att bygga ut är just landbaserad vindkraft.[1]
[1] https://energiforsk.se/media/30735/el-fran-nya-anlaggningar-energiforskrapport-2021-714.pdf
Måste vindkraftverken vara så stora?
Ja om de ska producera el med låg kostnad, pressa elpriset, möjliggöra klimatomställningen och stärka konkurrenskraften för svensk industri.
Vindkraften har utvecklats snabbt och kommer fortsätta utvecklas. Tornen har blivit högre, bladen har blivit längre och svepytan har blivit större. Turbineffekten har gått upp och livslängden har ökat.
De vindkraftverk som byggs idag producerar el till en lägre kostnad per kWh och producerar mer än tre gånger så mycket el än de vindkraftverk med totalhöjd 150m som byggdes kring år 2015.
Har vi inte tillräckligt med elproduktion i Sverige, vi exporterar ju el redan idag?
”Regeringen ser för närvarande att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045” källa: Regeringskansliet
Det finns framtaget flera olika scenarion för framtidens elproduktion där de olika prognoserna innehåller olika andelar förnybar och fossilfri energi. Gemensamt för alla scenarion är att behovet av el ökar stort från dagens nivåer om runt 170 TWh upp till nästan det dubbla år 2045.
Energimyndigheten och SVK har tagit fram prognoser för utvecklingen av elbehovet och fram till år 2045 beräknas elanvändningen öka från dagens nivåer upp till 264TWh i det lägre scenariot upp till 349 TWh i det högre scenariot med högre elektrifiering. Industrin står för största delen av den ökningen i och med den elektrifieringsprocess som pågår.[1]
På något sätt måste vi se till att möta detta kommande behov och vindkraft är i dagsläget det snabbaste sättet att bygga ut förnybar elproduktion.
[1] Energimyndigheten, ER 2023:07” Scenarier över Sveriges energisystem 2023 Med fokus på elektrifieringen 2050” ISSN 1403-1892
Vilka områden lämpar sig för vindkraft?
Ett lämpligt område för en vindpark är ett område som har tillräckligt avstånd från bostäder. Det ska blåsa tillräckligt bra och det ska finnas möjlighet till elanslutning. Valet av område påverkas också av bland annat markägande, vägnät, natur- och kulturvärden, civilflyget och försvarets intressen.
Sprider vindkraftverken mikroplaster?
Det är bra att medvetenheten ökar gällande mikroplaster. Det är dock en myt att vindkraften skulle generera mikroplaster i enorma mängder. Ett vindkraftverk genererar enligt Ny Teknik cirka 0,15 kg mikroplaster per år, vilket idag motsvarar ca 650 kg från alla Sveriges vindkraftverk[1]. Detta kan jämföras med exempelvis 7674 ton mikroplaster från däckslitage eller upp till 2460 ton från konstgräsplaner[2].
Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen kartlagt viktiga källor i Sverige till utsläpp av mikroplaster till havet. Utifrån kartläggningen har Naturvårdsverket bedömt att de viktigaste källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige är; Väg och Däck, konstgräsplaner, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg och nedskräpning. Dessa källor står sammantaget för de största utsläppen av mikroplast i Sverige.[3]
[1] Ny Teknik (2021). Sant och osant om vindkraft. https://www.nyteknik.se/elsystem-premium-vindkraft/sant-och-osant-omvindkraft/445887
[2] https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6700/978-91-620-6772-4.pdf
[3] https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6700/978-91-620-6772-4.pdf
Sprids PFAS från vindkraftverk?
Sprids Bisfenol A från vindkraftverk?
Infraljud är ljud som är så lågfrekvent att vi människor inte kan höra det men vi kan ändå påverkas av det. Vi exponeras hela tiden för infraljud från både mänskliga och naturliga bullerkällor och det är mycket ovanligt med skadliga nivåer infraljud. Studier visar att vindkraftverk inte genererar sådana nivåer av infraljud att människor påverkas av det.[1]
[1] https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vindkraft/fragor-och-svar-om-vindkraft/
Påverkar infraljud från vindkraftverken människor?
Infraljud är ljud som är så lågfrekvent att vi människor inte kan höra det men vi kan ändå påverkas av det. Vi exponeras hela tiden för infraljud från både mänskliga och naturliga bullerkällor och det är mycket ovanligt med skadliga nivåer infraljud. Studier visar att vindkraftverk inte genererar sådana nivåer av infraljud att människor påverkas av det.[1]
[1] https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vindkraft/fragor-och-svar-om-vindkraft/
Vilka krav finns det på ljud från vindkraftverk vid bostäder?
Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från vindkraftverk anger att ljudnivån utomhus vid bostäder inte bör vara högre än 40 dBA och det gäller både permanent och fritidsboende.[1]
Kontroller av ljudnivån görs efter att vindkraftverken är byggda.
[1] https://www.naturvardsverket.se/globalassets/vagledning/vindkraft/vagledning-om-buller-fran-vindkraftverk.pdf
Varför står verken ibland stilla fast det blåser?
Vindkraftverk producerar generellt el under 95% av tiden, men det händer att vindkraftverk står stilla. Oftast beror det på planerade serviceinsatser på vindkraftverket eller att det är något tekniskt fel. Det kan också bero på att det inte finns plats för mer el på elnätet för tillfället.
Gäller allemansrätten i vindparken?
I en driftsatt vindpark gäller allemansrätten precis som vanligt. Det är fritt att röra sig i och omkring området och det är markägaren som bestämmer om eventuella vägbommar och liknande.
Kan man jaga i en vindpark?
Det finns inga hinder för att bedriva jakt inom vindparken när den är i drift.
Den största påverkan på jakten i en vindpark sked under byggfasen. Eftersom området då räknas som en byggarbetsplats kommer det innebära vissa begränsningar. Under byggfasen brukar man dock kunna komma överens om hur jakt ska bedrivas genom att ha en tät dialog med jaktlagen.
Kommer iskast uppstå från vindkraftverken?
Det finns risk för nedfallande is vid ett vindkraftverk. Störst risk för nedisning av rotorbladen är det vid temperaturer under 0 grader och framförallt vid högre luftfuktighet och när molnen står lågt. Man ska vara aktsam vid lägre temperaturer då det finns snö och is i parken men det är generellt sett en väldigt liten risk att träffas av fallande snö eller is. Störst risk är det inom de närmaste tiotalet meterna runt tornet och få isbitar har setts längre än 100 meter från något vindkraftverk.
Är ett vindkraftverk en maskin och gäller maskindirektivet?
Ja, ett vindkraftverk är en maskin med roterande rotorblad och tillverkaren ska enligt maskindirektivet göra en riskanalys innan maskinen tillverkas. Enligt maskindirektivet ska sedan tillverkaren i första hand konstruera sin maskin tekniskt så att riskkällorna elimineras. Om det inte är tekniskt möjligt att eliminera de identifierade riskerna ska tillverkaren vidta nödvändiga skyddsåtgärder. Tillverkaren ska sedan informera användaren om kvarstående risker. Ett exempel på risk som ofta diskuteras är risken för iskast, det vill säga att is som kan ha bildats på rotorbladen slungas iväg.
Enligt Arbetsmiljöverkets tolkning finns det inget stöd i maskindirektivet för att ställa krav på att vindkraftverk ska inhägnas. Samma bedömning har även gjorts av miljödomstolen i en dom (M-3735-09) från mars 2010. I domen har det också konstaterats att det inte föreligger några krav på inhägnande av yta intill vindkraftverket. Denna tolkning överensstämmer även med den som gjorts i andra EU-länder (regeringsbeslut 2011-03-07 framställningar i fråga om Sveriges implementering av maskindirektivet och vindkraften m.m.). I domen påpekas också att verksamhetsutövaren har ansvar för underhåll av vindkraftverk så att det inte medför olägenheter för människors hälsa.
Kan ett vindkraftverk börja brinna?
Det har förekommit att det brunnit i vindkraftverk, men det är mycket ovanligt. I de få fall det har hänt, har branden uppstått på grund av tekniska fel i den elektriska utrustningen. Alla nya turbiner är utrustade med branddetektorer som är direktkopplade till en övervakningscentral som bevakar turbinerna dygnet runt. Om det skulle börja brinna i ett vindkraftverk går i regel inte räddningstjänsten in i turbinen utan arbetar med att begränsa området och förhindra spridning. Då vindkraftverket omges av en grusad hårdgjord yta utgör denna en egen brandgata.
Dödar vindkraftverken fåglar?
Forskningen visar att ett visst antal fåglar kan komma att skadas av vindkraftverk, men det antalet är en mycket liten del av det antal som dödas på andra sätt. Risken verkar vara störst för större rovfåglar som örn, men även här är antalet som skadas av vindkraftverk totalt sett litet.
Det finns anledning att i sammanhanget påminna om att alla kraftslag, och all mänsklig aktivitet påverkar naturen och djurlivet och att det största hotet mot fåglar idag är miljöförstöringen.
Det går att koppla en högre fågeldödlighet med förekomst av vindkraft vid en dåligt vald placering av vindkraftverken, men för vindkraftverk som placeras med omsorg är påverkan på både fåglar och natur liten.
Hur påverkas fladdermöss av vindkraftverk?
Det finns inget tydligt samband mellan utbyggnad av vindkraft och påverkan på fastighetspriser. I exempelvis Östergötland finns väldigt mycket vindkraft utan att det kan sägas att fastighetspriserna påverkas. Detsamma gäller Gotland där också turistströmmarna har fortsatt öka under många år.
Flera studier har gjorts över världen för att undersöka samband mellan fastighetsvärden och vindkraftsetablering. Bland annat har en finsk studie 2022[1] visat att vindparker inte har någon effekt på bostadspriserna. Konsultfirman ÅF har i rapporten ”vindkraft i sikte”[2] studerat uppgifter om ca 42 000 småhusförsäljningar inom 5 km från 120 nya vindkraftsanläggningar i Sverige. Studien kan inte påvisa något entydigt samband mellan prisutvecklingen på småhus och vindkraftsetableringar.
[1] https://tuulivoimayhdistys.fi/en/ajankohtaista/publications/economic-research-and-fcg-wind-power-plants-do-not-affect-residential-property-prices
[2] ÅF, på uppdrag av Svensk Vindenergi, Vindkraft i sikte – Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft?
Påverkas värdet på mark och intilliggande fastigheter av en vindkraftsetablering i området?
Det finns inget tydligt samband mellan utbyggnad av vindkraft och påverkan på fastighetspriser. I exempelvis Östergötland finns väldigt mycket vindkraft utan att det kan sägas att fastighetspriserna påverkas. Detsamma gäller Gotland där också turistströmmarna har fortsatt öka under många år.
Flera studier har gjorts över världen för att undersöka samband mellan fastighetsvärden och vindkraftsetablering. Bland annat har en finsk studie 2022[1] visat att vindparker inte har någon effekt på bostadspriserna. Konsultfirman ÅF har i rapporten ”vindkraft i sikte”[2] studerat uppgifter om ca 42 000 småhusförsäljningar inom 5 km från 120 nya vindkraftsanläggningar i Sverige. Studien kan inte påvisa något entydigt samband mellan prisutvecklingen på småhus och vindkraftsetableringar.
[1] https://tuulivoimayhdistys.fi/en/ajankohtaista/publications/economic-research-and-fcg-wind-power-plants-do-not-affect-residential-property-prices
[2] ÅF, på uppdrag av Svensk Vindenergi, Vindkraft i sikte – Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft?
Hur avvecklas en vindpark?
Ett miljötillstånd söks och meddelas bara för en viss tid. När vindkraftverken har tjänat ut och miljötillståndet börjar löpa ut monteras vindkraftverken ner. Verksamhetsutövaren ansvarar för nedmontering och bortforsling. Idag kan mer än 90 % av ett vindkraftverk återvinnas efter dess livslängd. Med modern teknik och ny forskning finns det även goda chanser att kunna återvinna vindkraftverksbladen, som består av härdplastkomposit, på ett bra sätt.
I de miljötillstånd som meddelas för vindparker fordras att verksamhetsutövaren ställer en ekonomisk säkerhet innan tillståndet tas i anspråk som skall svara mot kostnaderna för att avetablera vindkraftverken och återställa området. Säkerheten anpassas under parkens driftstid med KPI (Konsumentprisindex) och uppdateras i intervall som överenskoms med tillsynsmyndigheten (ofta kommunen).
I och med denna ekonomiska säkerhet inges till tillsynsmyndigheten säkerställs att det, oavsett ägarens finansiella status och oavsett tidpunkt, finns medel att tillgå för att avveckla vindkraftparken och återställa i enlighet med vad som anges i miljötillståndet. Skulle man vilja uppföra nya vindkraftverk på samma plats måste ett nytt miljötillstånd sökas. Likaså behöver nya arrendeavtal med berörda markägare upprättas.
Kan vindkraftverk återvinnas?
Vindkraftverk består till största delen av stål och järn och mindre delar av aluminium och koppar, som allt kan återvinnas.
Fundamenten utgörs framförallt av betong som kan krossas och användas som fyllnadsmassor.
Bladen som består av härdplastkompositer, samma material som i till exempel fritidsbåtar, har idag börjat återvinnas med hjälp av nya lösningar. Samtidigt pågår en utveckling med nya blad för lättare återvinning.[1]
[1] https://svenskvindenergi.org/fakta/atervinning-av-vindkraftverk
Var används elen som produceras?
Elen som produceras går ut på det regionala elnätet och vidare i de kringliggande lokalnäten för att förbrukas av företag och boende i området.
Behövs hinderbelysning på vindkraftverk?
Alla objekt som är högre än 45 meter över mark behöver hinderbelysning för att varna och förhindra att luftfarkoster flyger in i dem. Det kan vara byggnader, master och vindkraftverk. Vindkraftverk som är maximalt 150m totalhöjd har röd hinderbelysning och de som är över 150m har oftast vit blinkande belysning, men kan i vissa fall ha röd. I andra länder används en teknik som gör att vindkraftverkens hinderljus lyser enbart när en luftfarkost är i annalkande. Tekniken är ännu inte godkänd i Sverige men det finns goda tekniska förutsättningar för ett godkännande i framtiden.