VKS Vindkraft Sverige AB undersöker möjligheterna att etablera en vindkraftsanläggning, Vindpark Västerlisa, om ca 7 vindkraftverk inom ett område 5km sydväst om Norrtälje tätort och 1km öster om E18, Stockholms län. Merparten av området utgörs av skogsmark som nyttjas för kontinuerligt skogsbruk och området genomskärs av skogsbilvägar.

Planerna är i ett tidigt stadium och VKS samråder med myndigheter, närboende och andra intressenter för att fånga upp den kunskap och de synpunkter som finns kring en eventuell etablering av en vindpark i området.

I Vindpark Västerlisa planeras för vindkraftverk med en maximal höjd om 220 meter efter samråd med civil luftfart. Exakt modell är något som beslutas längre fram i processen efter att vindparken erhållit miljötillstånd.

En vindpark som Västerlisa anses automatiskt medföra risk för betydande miljöpåverkan. Det innebär att tillståndsprocessen ser ut på ett förutbestämt sätt;

• samråd med Länsstyrelsen om hur en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska utformas,
• sammanställa en miljökonsekvensbeskrivning för den avsedda verksamheten,
• tillsammans med miljökonsekvensbeskrivning forma en ansökan och tillsammans med en teknisk beskrivning överlämna denna till tillståndsprövande myndighet som i det här fallet skulle vara miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen i Stockholms län.

Vad innebär ett samråd?

De synpunkter som kommer in under de samråd som hålls utgör en del av arbetet med den fortsatta planeringen och den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska tas fram. Inför en vindpark samråds bl.a. med länsstyrelse, kommun och de enskilda som kan bli särskilt berörda av vindparken. Samråd ska även genomföras med övriga myndigheter samt de organisationer, företag, allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Under samråden tas frågor kring lokalisering, omfattning och utformning, miljöeffekter samt innehåll i kommande MKB upp.

Vad händer efter samrådet?

Efter genomförda samråd, ofta flera, tar verksamhetsutövaren fram en MKB som tillsammans genomförda utredningar, samrådshandlingar och teknisk beskrivning samlas i en ansökan som lämnas till miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen. MKB:n fokuserar på de miljöeffekter som kan uppstå till följd av verksamheten. Ofta begär Länsstyrelsen kompletteringar till den inlämnade ansökan. När Länsstyrelsen anser att ansökan är komplett kungörs ansökan och allmänheten och övriga berörda får åter tillfälle att yttra sig. Senast i samband med att ansökan anses komplett skall länsstyrelsen skicka begäran till Norrtälje kommun om tillstyrkan. När alla yttranden inkommit och kommunen lämnat sitt svar, kan MPD fatta beslut om att bevilja eller avslå ansökan om tillstånd. Beslutet kan överklagas hos mark- och miljödomstolen.

Vid planering av en vindkraftpark krävs ofta kontakt med många olika aktörer som kommunen, länsstyrelsen och vissa statliga myndigheter. Här nedan beskrivs de olika aktörernas roll då beslut ska fattas om en vindpark;

Kommunen

Innan Länsstyrelsen kan fatta beslut om verksamheten måste kommunen besluta om tillstyrkan av projektet. Kommunens beslut om tillstyrkan innebär en bedömning av om den aktuella vindkraftetableringen kan anses utgöra en lämplig mark- eller vattenanvändning sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Kommunens ställningstagande bör vara grundat i den mark- och vattenanvändning som beslutats i en översiktplan gällande vindkraft. Det är dock viktigt att beakta att översiktsplanen endast är vägledande och att gränserna för utpekade lämpliga områden för vindkraft inte ska ses som absoluta. Om nya fakta uppkommit som inte var kända när översiktsplanen antogs, kan det finnas skäl att göra nya bedömningar. I de fall kommunen inte har en aktuell översiktplan, måste kommunen ändå ta ställning till vad som är lämplig mark- och vattenanvändning i det aktuella området.

Några särskilda regler som styr kommunens yttrande inom ramen för tillståndsprövningen finns inte utöver de allmänna krav på saklighet och opartiskhet som gäller för kommunal verksamhet. Det är viktigt att en kommun som är negativ till en etablering av vindkraft redan under samrådsprocessen enligt 6 kap. miljöbalken tydligt redogör för sin uppfattning. Annars riskerar verksamhetsutövaren att dra på sig kostnader för prövningsprocessen i onödan.

Länsstyrelsen

Länsstyrelserna tillhandahåller planeringsunderlag och granskar kommunernas översiktsplaner och detaljplaner. I samrådet inför ansökan om tillstånd tillhandahåller länsstyrelsen planeringsunderlag, värdebeskrivningar av riksintresseområden och andra bevarandeområden samt verkar för att den kommande miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som krävs för prövningen. Länsstyrelsen fattar även beslut om den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Handläggare på länsstyrelsernas miljöskyddsenhet bereder och handlägger tillståndsansökningar i samråd med miljöprövningsdelegationen.

Miljöprövningsdelegationen (MPD) 

Miljöprövningsdelegationerna (MPD) är självständig och opartisk beslutsordning inom länsstyrelserna som – under domstolsliknande former – prövar ärenden om tillstånd till så kallad miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken och omprövar gällande tillstånd och villkor enligt 24 kap miljöbalken. MPD består av en ordförande, som är jurist med domarkompetens, och en miljösakkunnig som har teknisk kompetens. Beslut i ärenden fattas normalt av MPD efter föredragning av handläggare på länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Beslutet från MPD kan överklagas till Mark- och miljödomstolen.

Mark och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolarna är särskilda domstolar som handlägger mål som till exempel gäller miljö- och vattenfrågor, fastighetsbildning och plan- och byggärenden. De fem mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Mark- och miljööverdomstolen är en del av Svea hovrätt.

Samrådsinbjudan/Infoblad

Inbjudan/Infoblad

Karta Samrådslayout 

Samrådsunderlag

Samrådsunderlag

Utställning

Vindkraft Behövs

Tillståndsprocessen

Teknik

Ljud

Skugga

Naturmiljö

Fåglar och Fladdermöss

Kulturmiljö och Arkeologi

Landskapsbild

Elnät

Vägar och Transporter

Byggnation

Drift och avveckling

Siktanalys & fotomontage

Siktanalys

Fotomontage 1 – Frötuna kyrka

Fotomontage 2 – E18

Fotomontage 3 – Husby Sjuhundra kyrka

Fotomontage 4 – Österlisa

Fotomontage 5 – Norrvreten

Fotomontage 6 – Överby

Fotomontage 7 – Rösavägen

Karta över Fotomontagepunkter

Ljudkarta

Ljudkarta

”Regeringen ser för närvarande att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045” källa: Regeringskansliet

Det finns framtaget flera olika scenarion för framtidens elproduktion där de olika prognoserna innehåller olika andelar förnybar och fossilfri energi. Gemensamt för alla scenarion är att behovet av el ökar stort från dagens nivåer om runt 170 TWh till nästan det dubbla år 2045.

År 2023 producerades 163 TWh el i Sverige[1].

[1] https://www.energiforetagen.se/pressrum/pressmeddelanden/2023/elaret-2023-en-prismassig-berg–och-dalbana/

Energimyndigheten och SVK har tagit fram prognoser för utvecklingen av elbehovet och fram till år 2045 beräknas elbehovet öka från dagens nivåer upp till ungefär 350 TWh, och industrin står för största delen av den ökningen i och med den elektrifieringsprocess som pågår.

Ett vindkraftverk fångar in delar av den energi som finns i vinden. Bladen på ett vindkraftverk är formade som propellrar som drivs runt av vinden. Oftast finns det tre blad, tillsammans kallas de för en rotor. De fångar in energi från vindens rörelse, i motsats till en motor som använder energi för att skapa rörelse.

Rotorn sitter på en axel som är kopplad till en generator. Denna gör om den snurrande rörelsen till elström. Eftersom rotorn snurrar ganska långsamt sätter man ofta en växellåda mellan axel och generator, detta för att få till ett jämnt varvtal som passar generatorn.  Modernare vindkraftverk har dock numera ofta generatorer som är kopplade direkt på rotoraxeln. De klarar då att generera ström även vid låga varvtal. Vindkraftverken är kopplade till elnätet och levererar ström så länge de snurrar.

Sverige har högt ställda klimatambitioner där vindkraften är en viktig del i energiomställningen. Utbyggnaden behöver ske på ett hållbart sätt, utifrån alla hållbarhetsdimensioner.

Vindkraften ger förnybar, billig och utsläppsfri elproduktion. Därför växer vindkraften snabbt över hela världen. Ingen elproduktion är helt fri från miljöpåverkan, men vindkraften har i jämförelse med andra kraftslag mycket liten negativ påverkan. Naturskyddsföreningen bedömer att vindkraften kan mer än fyrdubblas utan bekostnad på biologisk mångfald och artrikedom.

Det blåser inte alltid. Men om man sprider ut vindkraftverken över ett helt land så blåser det alltid någonstans. I ett så stort land som Sverige har vi nästan aldrig samma väderförhållanden över hela landet samtidigt.

När det blåser mindre behöver elen komma från annat håll, till exempel kan man istället ta ut mer el ur vattenkraftverken, för att sedan spara på vattnet i magasinen när det blåser mer. Det kallas för att vattenkraften fungerar som reglerkraft. Eftersom vi har så gott om vattenkraft i Sverige finns också ett stort utrymme för att bygga ut vindkraft. Det finns också flera andra sätt att hantera variationerna i vindkraften, som till exempel att elbilar laddas när det blåser mycket eller att mer el exporteras till våra grannländer.

Länkar

Om vindkraft (Naturvårdsverket)

Vanliga frågor om vindkraft (Naturskyddsföreningen)

Svensk Vindenergi